HTML-kurs på distans

HTML står för Hyper Markup Text Language. HTML är ett programeringspråk för att skapa hemsidor. HTML programeringspråket är styrkoder för hur en sida ska se ut eller uppföra sig när den visas upp på skärmen. Styrkoder kallas även för taggar eller tags från engelskan ”Tags” som betyder kännemärke på svenska. Stykoderna skrivs på engelska efter att man satt engelska som standard språk.
För att kunna skriva en html sida så behövs det inte så dyra program.
Vi kommer att kunna klara oss med det enklaste ordbehandlings programmen som finns. För PC-användare så går det bra med Wordpad och Macintosh-användare så går det bra med Skrivtext. Som webläsare så använder vi Netscape.
Ett html-kommando börjar alltid med ett < tecken och slutar med ett > tecken, exempelvis är ett kommandot för att sätta titeln på ett dokument <title>. Dessa kommando sätts alltid i par, ett för att starta och ett för att sluta en funktion. Slut kommandon så lägger man till ett / tecken exempel <title>min hemsida</title>.

Det finns tre undantag för par-regeln dessa är , <hr> och .
Den första talar om för en att man byter stycke, den andra att man får en horisontell linje och den sista att man byter rad.

Ett html basdokument

Ett html-basdokument består endast av en enda funktion <html>... sidan...</html>. Denna <html> funktion består i sin tur av två delar en <head> del och en <body> del. <head> delen är en beskrivning av vad <body> delen innehåller. <body> delen innehåller den information som du vill att användaren vill se (tex. texten, bilder)

ex.
<html>
<head><title>Min hemsida</title>
</head>
<body>
 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo.

</body>
</html>
klicka för att se resultatet

Nu så har vi skapat vår första enkla hemsida.
När man sparar ett html dokument så måste man tänka på vissa saker.
Filen ni döper skall heta xxx.html, xxx får innehålla max 8 bokstäver eller siffror men inga konstiga tecken som å,ö,ä,#,& jag hoppas att ni förstår vad jag menar.

Vi spara första sidan med namnet index.html i en mapp som ni har redan har namn gett med namnet min hemsida, den skall finnas på skrivbordet. Sen är det bara att starta din webbläsare och öppna filen index.html och skåda sitt mästerverk.
Som ni ser så dycker inte åäö upp och vi har inte färglagt sidan än.

De vanligaste kommandon

Val av text stil.

 ..... text.....  visa texten i fet stil (bold).

 ..... text.....  visa texten i kursiv stil (italics).

 ..... text.....  visa texten i understruken stil (underline).

<tt> ..... text..... </tt> visa texten i skrivmaskins stil(typewriter)

<center>.....centrering.....</center> centreras texten

De flesta web-läsare stödjer flera samtidiga textstilar
ex. fet och kursiv så kommer det att se ut så här fet och kursiv.

Rubriker

För att kunna välja storlek på rubriker så har man sex olika rubrikstorlekar att välja mellan, där <H1> är störst och <H6> är minst.

Länkar

För att skapa länkar så att besökaren kan ta sig vidare dit man länkat så måste man skriva in kommandon
<a href=”webadressen”>ordet man vill som ska klickas på, och avslutar med </a>. Ex. Vill du läsa tidningen metro så skriver du så här <a href=”http://www.metro.se”>metro</a> metro kommer då att bli understruken och få ett blått färg( standar för länkar). Det går också att länka mellan sidorna man har skapat, man skriver istället för http://www.metro.se så skriver ni sida2.html eller det namnet som ni har sparat sidan med.
ex.
<html>
<head><title>Min hemsida</title>
</head>
<body>
 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se">mkfc hemsida</a>
</body>
</html>
se exempel

Färglägg sidan

Nu så börjar sidan ta form, men vi ska snygga till den lite.
Vill du lägga in en horisontell linje för att dela in sidan i olika delar så är det en enkel sak att göra. Det enda du behöver skriva är <hr> där du vill att linjen skall vara.

Nu ska vi lägga in en bakgrundsfärg, alla färgerna har en speciell kod.
En sådan lista med de olika färgernas koder hittar ni exempel på http://searchwebservices.techtarget.com/sDefinition/0,,sid26_gci211495,00.html eller http://searchwebservices.techtarget.com/sDefinition/0,,sid26_gci211493,00.html
I vårt exempel som vi kommer att välja att ha en vitt bakgrund, denna kod lägger man in i <body> kommandon eftersom detta anger att sidans kropp börjar här. Här skriver vi in koden för vitt färg #ffffff.
Ex.
<html>
<head><title>Min hemsida</title>
</head>
<body bgcolor="#ffffff">
 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se">mkfc hemsida</a>
</body>
</html>
se exempel på detta

Här kan ni hitta websäkra färger, websafe och websafe1

Lägg in bilder

En hemsida blir inte komplett utan bilder. eftersom de flesta som surfar slötittar först på sidan finns det inget där så kommer de inte att läsa texten heller. Då är det en bra ide att lägga in lite bilder.
Tänk på att stora bilder tar lång tid att ladda ner och många bilder på sidan ger ett rörigt intryck, vilken kan göra dina besökare trötta och surfa vidare.
Man kan på olika sätt få in bilder in i datorn, har du inte tillgång till en bildläsare så kan du be din fotohandlare att få dina bilder på en diskett eller CD-skiva. Med en digitalkamera kan du tanka in bilderna direkt in i datorn. Ute på nätet så finns det det en hel del bilder, grafik och animationer som du kan ladda ner fritt och använda på din hemsida.
När du har fått in dina bilder in i datorn så lägg in dem i samma mapp som din hemsida ligger i. Tänk på att bilderna är sparade i formaten .gif eller .jpeg för att kunna ses av olika webläsare. När du nu har bilden semester.gif du vill använda så skriver du
<img src=”semester.gif”> på det ställe i texten bilden skall infogas.

ex.
<html>
<head><title>Min hemsida</title>
</head>
<body bgcolor="#ffffff">
 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se">mkfc hemsida</a> 
<img src="boat.JPG">

</body>
</html>
se exempel

Det finns ett annat sätt använda bilder på, nämligen som bakgrund.
Då byter man ut koden för bakgrunsfärg till <body background=”semester.gif”> tänk på att använda en diskret bild med låg kontrast.
Här kan du hämta ba kgrundsbilder.
Här kan du hämta bilder

Speciella tecken

Konstiga tecken eller bokstäver som exempelvis å,ä och ö kommer inte att
kunnas läsas av en browser om man inte kodar om de.
Ex. Vill man skriva söka så gör man så här söka.

Å Å
å å
Ö Ö
ö ö
Ä Ä
ä ä
& &
< <
> >
” "
© ©
ex.
<html>
<head><title>Min hemsida</title>
</head>
<body bgcolor="#ffffff">
 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se">mkfc hemsida</a> 
<img src="boat.jpg">
</body>
</html>
se exempel

Små finesser

Vill man centrera en bild så använder man sig av kommandon <center>
Ex. <center><img src=”bild.gif”></center>
<body bgcolor="#ffffff">
 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<center><img src="boat.jpg"></center>
</body>
</html>
se exempel

Nu är bilden centrerad, vill man att allt ska bli centrerad så placerar man <center> i början av koden.
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<img src="boat.jpg"></center>
</body>
</html>
se exempel

Vil man använda en bild som länk så gör man på följande sätt.
Ex. Klicka på bilden <a href=”bild.html”><img src=”bild.gif”></a>
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a></center>
</body>
</html>
se exempel

HTML stödjer onumrerade, numrerade och defininations listor.

För att göra en onumrerad lista används <ul> kommandon.
<ul>
<li>Sverige
<li>norge
<li>finland

<li> kan bestå av flera rader eller paragrafer
ex.
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a> klicka på bilden så kommer du till mkfc hemsida</center> 
<ul>
<li>Sverige
<li>norge
<li>finland

</body>
se exempel

För att göra en numrerad lista används <ol> kommandon.
<ol>
<li>Sverige
<li>norge
<li>finland
</o>
ex.
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a> klicka på bilden så kommer du till mkfc hemsida</center> 
<ol>
<li>Sverige
<li>norge
<li>finland
</ol>
</body>
se exempel
<li> kan bestå av flera rader eller paragrafer man kan skilja dem åt med att sätta ett vanligt eller .

För att göra en definations lista används <dl> kommandot. En definations lista består av varierande meningar och definitioner.
<dt> kommandot används för att specificera meningen (define term) och <dd> kommandot för att specificera definitionen (define definition).
<dl>
<dt>Sverige
<dd>här pratas det svenska
<dt>Norge
<dd>här pratas det norska
</dl>
ex.
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a> klicka på bilden så kommer du till mkfc hemsida</center> 
<dl>
<dt>Sverige
<dd>här pratas det svenska
<dt>Norge
<dd>här pratas det norska
</dl>
</body>
se exempel

Horisontella linjer

För att få en horisontell linje så använder man <hr> kommandot, då får man en linje som är lika stor som din fönster på din webläsare. Med hjälp av ett antal attribut är det möjligt att andra linjens utseende, placering och storlek.
Ex.
<hr size=tjocklek>
size attributet beskriver hur tjock linjen skall vara.

<hr width="pixel" el. "procent">
widht attributet väljer man hur bred linjen skall vara, man väljer hur bred linjen skall vara som antal pixlar eller till en viss procent av fönstret bred.

<hr align="left" el. "center" el. "right">
Om linjen är mindre än fönstret så kan man välja att placera linjen
till vänster, mitten eller höger marginal.
<hr noshade>
Vill man inte ha skugga så används noshade attribut.
Ex.
<hr align="left" width="50%" noshade>
ex.
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida<hr>
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a> klicka på bilden så kommer du till mkfc hemsida</center><hr noshade> <hr align="left" width="50%" noshade>
<dl>
<dt>Sverige
<dd>här pratas det svenska
<dt>Norge
<dd>här pratas det norska
</dl>
</body>
Prova dig fram med olika kombinationer, se exempel

Teckensätt attribut

För att kunna ändra storleken eller färgen på en text så använder man sig av ....text... kommandot, allt som finns innanför kommandot kommer att ändras.

Vill man ändra storleken på texten så lägger man till size i kommandot. Storleken är mellan 1 och 7 där 7 är störst, ett minus eller plus framför storleken anger storleken relaterad till basfontstorleken.
Ex David
så ser det ut så här David

Vill man ändra färgen på texten så lägger man till color i kommandot. Färgen specificeras som ett rgb värde (t.ex color=”#ffoooo”)
Ex. David så ser det ut så här David(D:et är grön)
<body bgcolor="#ffffff">
<center> 
Välkommen till min hemsida<hr>
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a> klicka på bilden så kommer du till mkfc hemsida</center><hr noshade> <hr align="left" width="50%" noshade>
<dl>
<dt>Sverige
<dd>här pratas det svenska
<dt>Norge
<dd>här pratas det norska
</dl>
</body>
se exempel

Dokument attribut

I body kommandot så kan man påverka hela websidans innehåll:
Med <body background=grafikfill> background attributet använder man för att ändra backgrundens enformiga färg till en grafikfil.

<body bgcolor=färg> bgcolor attributet använder man för att ändra backgrundens färg, man specificerar färgen med ett rgb-värde ex bgcolor=”#ffffff”>

<body text=färg> text attributet använder man för att ändra hela textens färg, man specificerar färgen med ett rgb-värde ex bgcolor=”#ff0000”>

<body link=färg> link attributet använder man för att ändra länkarnas färg(blått är standard), man specificerar färgen med ett rgb-värde ex bgcolor=”#ff0000”>

<body vlink=färg> vlink attributet används för att ändra på en länks färg som har varit besökt, man specificerar färgen med ett rgb-värde ex bgcolor=”#ff0000”>
ex.
<body bgcolor="#ffffff" text="ff3333" link="ff88ff" vlink="000000">
<center> 
Välkommen till min hemsida<hr>
Här kommer ni att hitta massor av information om mig och lite annat.
Så håll till godo. 
<a href="http://www.mkfc.se">mkfc hemsida</a> 
<a href="http://www.mkfc.se"><img src="boat.jpg"></a> klicka på bilden så kommer du till mkfc hemsida</center><hr noshade> <hr align="left" width="50%" noshade>
<dl>
<dt>Sverige
<dd>här pratas det svenska
<dt>Norge
<dd>här pratas det norska
</dl>
</body>
se exempel

Tabellkommandon>
En tabell skapas med <TABLE> kommandot.
<TABLE> ... </TABLE>
Detta är huvudkommandot för att skapa en tabell. Alla andra tabel attributer måste stå innaför denna kommandon.
<TABLE BORDER=värde>
Genom att tillåta BORDER attributen ha ett värde vinner man två saker. Först får man möjlighet att betona vissa tabeller före andra. En
tabell med BORDER=4 som innehåller en tabell med BORDER=1 ser snyggare ut än om bägge hade samma värde på BORDER. För
det andra kan man ta tillbaka den plats som reserverats för ramen om man använder BORDER=0 och får då mer kompakta tabeller.
<TABLE CELLSPACING=värde>
Detta specificerar den plats mellan enheterna i tabeller. Om ej angiven används CELLSPACING=2.
<TABLE CELLPADDING=värde>
Detta specificerar den plats mellan tabellen och dess rad. Om ej angiven används CELLPADDING=1. Används ett noll värde ser
tabellen kanske fel ut eftersom innehållet och ramen går in i varandra.
<TABLE WIDTH=vidd>
Denna attribut används för att definera tabellens vidd, antingen i punkter eller som en procentsats av dokumentets vidd.
<TABLE HEIGHT=höjd>
Denna attribut används fö ?;r att definera tabellens höjd, antingen i punkter eller som en procentsats av dokumentets höjd.
<TABLE BGCOLOR=färg>
BGCOLOR attributen används för att att ändra färgen på bakgrunden av hela tabellen. Färgen specificeras vanligtvis som ett RGB värde
(t.ex. BGCOLOR=#FF0000)
<TABLE ALIGN=LEFT el. ALIGN=RIGHT>
ALIGN attributen används för att placera tabellen horisontellt. ALIGN=LEFT placera tabellen till vänster. ALIGN=RIGHT placera tabellen
till höger. Om ALIGN ej används, blir tabellen placerad till vänster.
<TABLE HSPACE="horisontalMagrinal">
HSPACE attributen anger avståndet mellan den vänstra och högra kanten av tabellen och allt utanför tabellen.
<TABLE VSPACE="vertikalMagrinal">
VSPACE attributen anger avståndet mellan den översta och understa kanten av tabellen och allt utanför tabellen.

Tabellrad
En tabellrad skapas med <tr> kommandot.
<TR> ... </TR>
Antalet <TR> kommandon bestämmer antalet rader i tabellen.
<TR ALIGN=LEFT el. CENTER el. RIGHT>
Detta bestämmer textens horisontella placering i en tabellenhet. Det kan vara höger (ALIGN=RIGHT), vänster (ALIGN=LEFT) eller
centrerad (ALIGN=CENTER). Detta gäller för alla tabellenheter i raden.
<TR VALIGN=TOP el. MIDDLE el. BOTTOM el. BASELINE>
Detta bestämmer textens vertikala placering i en tabellenhet. Det kan vara vid toppen (VALIGN=TOP), mitten (VALIGN=MIDDLE),
botten (VALIGN=BOTTOM) e ?ller på samma baslinje (VALIGN=BASELINE). Detta gäller för alla tabellenheter i raden.
<TR BGCOLOR=färg>
Har samma funktion som i <TABLE> kommandot, men bara för denna rad.

Tabelldata
En tabelldata-enhet skapas med <TD> kommandot.
<TD> ... </TD>
Antalet <TD> kommandon bestämmer antalet enheter i en rad. Tabelldata-enheten måste finnas inom ett <TR> kommando. Om alla
rader ej har samma antal enheter, blir de korta raderna utfyllda med tomma enheter. En tabellenhet kan innehålla de kommandon som
annars finns i ett HTML dokument.
<TD ALIGN=LEFT el. CENTER el. RIGHT>
<TD VALIGN=TOP el. MIDDLE el. BOTTOM el. BASELINE>
Har samma funktion som i <TR> kommandot, men bara för denna enhet. Som standard blir tabelldata-enheterna placerade till vänster
och i mitten.
<TD NOWRAP>
Enheten kan anpassas över flera rader för att innehållet ska få plats. Om detta är ej är önskvärt, kan NOWRAP attributen tilläggas.
<TD COLSPAN=kolumner>
Denna attribut bestämmer hur många kolumner enheten skall ta. Som standard tar varje enhet en kolumn.
<TD ROWSPAN=rader>
Denna attribut bestämmer hur många rader enheten skall ta. Som standard tar varje enhet en rad.
<TD WIDTH=värde>
Bestämmer enhetens vidd, antingen i punkter eller som en procentsats av tabellens vidd.
<TD HEIGHT=värde>
Bestämmer enhetens höjd i punkter. Internet Explorer (men ej Netscape) verkar tillåta höjden som en procentsats av ? fönstrets (inte
tabellens) höjd.
<TD BGCOLOR=färg>
Har samma funktion som i <TR> kommandot, men bara för denna enhet.

Exempel 1
En enkel tabell:
<TABLE BORDER="1">
<TR> <TD>Hola</TD> <TD>Hej</TD> </TR>
<TR> <TD>Libro</TD> <TD>Bok</TD> </TR>
<TR> <TD>Una cerveza porfavor</TD> <TD>En öl tack</TD> </TR>
</TABLE>

<TABLE BORDER="1">
<TR BGCOLOR="#FFFF00"> <TD>Hola</TD> <TD>Hej</TD> </TR>
<TR> <TD>Libro</TD> <TD>Bok</TD> </TR>
<TR> <TD>Una cerveza porfavor</TD> <TD BGCOLOR="#ffooff">En öl tack</TD> </TR>
</TABLE>

PC: Ställ dig på bilden och höger klicka, välj Spara bild som..., spara i din mapp.

Mac: Ställ dig på bilden, klicka och håll ner, välj Spara bild/Save this image as.../Hämta bild till hårddisk spara i din mapp.

När du laddat ner bakgrundsbilder, följ då anvisningarna i Lägg in bilder, bakgrundsbilder på ditt HTML-kompendium eller gå in på bakgrundsbilder.

Tips: Om du lägger in ett ljust bakgrund, använd mörk textfärg och vice versa om du lägger in ett mörkt bakgrund.

PC: Ställ dig på bilden och höger klicka, välj Spara bild som..., spara i din mapp.

Mac: Ställ dig på bilden, klicka och håll ner, välj Spara bild/Save this image as.../ Hämta bild till hårddisk, spara i din mapp.

När du laddat ner bilder, följ då anvisningarna i Lägg in bilder på ditt HTML-kompendium eller gå in på bilder.

Publicera din hemsida
När hemsida är klar så vill man lägga upp den på Internet, och för att göra det så måste du ha papprena med uppgifterna från din internetleverantör.
Du måste ha också ett FTP-program i din datorn, har du inte det så finns det att laddas ner på internet, grattis.
Starta FTP-programet och fyll i dina uppgifter: din FTP-adress till din internetleverantör (”Host Adress”), ditt användarnamn (”Logg in”),
samt ditt lösenord (”Password”). Du får också fylla i en sökväg till det du vill lägga upp, i vårt fall så hittar vi filen på skrivbordet i mappen som vi har döpt till min hemsida. När du har fyllt i dina uppgifter så klickar du på ”Anslut” eller ”Connect”. När du är ansluten så drar du över filerna, antingen genom att markera mappen eller filen och sedan klicka med högerpilen, eller också genom att ”dra och släpp”.
Innan du publicerar din hemsida så börd du kontrollera den att den är rättstavad. Kontrollera din hemsida och dina länkar och att allt är som du har tänkt dig prova på olika webläsare, men kom ihåg att det kan skilja sig mellan olika browser.

Ordlista

Accesstid
Åtkomsttid. Den tid det tar att hämta data från t.ex en hårddisk eller CD-ROM.

ActivX
Microsofts samlingsnamn för olika tekniker som baserar sig på objekt-orenterat arkikektur även kallad för Componet Object Model.
Är vanligen självinstallerande "Kontroll-paneler", stödjer ljudformat som AIFF, AU, MIDI och WAV. Video format som AVI, MPEG och QuickTime.

Adapter
Mellankoppling, t.ex mellan en mus med 9-polig kontakt och en IBM PS/2-dator med en rund 6-polig kontakt för
anslutning av mus.

ADB, Automatisk DataBehandling
innebär att datorer används för lagring och bearbetning av O? information. En vanlig feltolkning är att ADB betyder
administrativ databehandling.

Al, Artificiell Intelligens
En teknik för att försöka få datorn att efterlikna människans sätt att tänka.

ANSI (American National Standards Institute) Amerikanska standardriseringskommision, som bl.a. har utarbetat en standard för terminalemulering vid datakommunikation och teckentabeller i Windows.

Användargränssnitt
Människans kontaktyta mot datorn, t ex tangentbordet eller vad som visas på bildskärmen.

Applikationsprogram
Program för viss tillämpning, t ex kalkylering och ordbehandling. Kallas också tillämpningsprogram eller nyt-toprogram.

Appletprogram (eng: applets)
s.k. miniprogram som till skillnad av Java och andra program så kan de inte köras direkt från operativsystemet utan måste ta hjälp utav en webbläsare. "Lever sitt liv i ett annat program".

Arbetsminne
Del av primärminnet som används för lagring av de program som körs och de data som programmet använder.

ASCII (American Standard Code for Information Interchange)
Ursprungligen en kod för representation av 128 alfa-antalet numeriska tecken. Uttrycket används numera ofta för den
vanligare utökade teckenuppsättningen för PC-datorer, som har 256 tecken.

Asynkron överföring
Dataöverföring ett tecken i taget, där start och slut på ett tecken markeras med start- och stoppbitar. Motsatsen till
synkron dataöverföring.

AT (Advanced Technology)
Vanlig benämning på datorO? med processor av typ Intel 80286 eller motsvarande.

AT-kommandon
Kommandon för modem, kompatibla med Hayes-standard. ATDT betyder t.ex. "vänta på tonsignal", på engelska ATtention Dialling Tone.

B

Backslash
Engelska för bakvänt snedstreck d.v.s " \ " Detta tecken används
ofla i kommandon till DOS.

Backup
Säkerhetskopia/kopiering för att garantera att data finns kvar om originalet skulle förstöras.

Bandstation (eng: Tape Streamer)
Ett slags bandspelare där data lagras på speciella magnetband. Används ofta för backup-kopiering.

BASIC (Beginners All-purpose Symbolic Instruction Language) Programspråk, ursprungligen framtagen för undervisning.
Finns i många varianter, t ex GW-Basic, Basica och QBasic.

Batch
Arbetssätt då datorn läser in kommandon och data satsvis. till skillnad från On-line. Tillhörande kommandofil kallas Batchfil och är i ASCII-format.

Baud
Måttenhet för överföringshastighet för data, motsvarande bitar per sekund.

Betaversion (b-version)
Provutgåva av ett nytt program for testning hos avancerade användare.

Bibliotek, se Katalog.

Bildläsare, se Scanner.

Binära talsystemet
Talsystem med basen 2 och siffrorna 0 och I, som gör matematiska beräkningar enkla att hantera för datorn. Talen 1, 2, 3, 4 i det "vanliga" decimala talsystemet skrivs binärt som 1,10,11 och 100.

BIOS (Basic Input Output System) Underprogram till O?DOS, normalt lagrat i datorns ROMkretsar, för grundläggande hantering av bl a bildskärm och tangentbord.

Bit (av eng: BInary digiT)
Uttalas "bitt" och är den minsta informationsbärande enheten, motsvarande siffran 0 eller I i det binära talsystemet. I en minneskrets i datorn är en "Bit" en liten elektronisk strömställare i kretsen, som kan ha läget AV (=0) eller PÅ (=1).

Boot
Datorns startprocess som den automatiskt genomför när den slås på, med självtest av minne och enheter samt laddning av startrutin för operativsystemet.

Bug
Engelsk term för misstag eller fel i ett program. Härrör från ett småkryp (engelska: bug) som en gång i datorns
barndom fastnade i en hålkortsläsare.

Buss
Ett antal parallella ledningar i datorn som utgör en intern kommunikationsväg mellan datorns olika enheter, t ex processor' minne, in/utenheter. Den består av adress-. data och synkroniseringsledningar.

Byte
Uttalas "bajt". är en grupp av 8 binära bitar. En byte kan anta 256 olika värden och t ex representera ett tecken. l
kB=1024 byte. 1 MB=1.048.576 byte.

C
Ett strukturerat programspråk som vunnit popularitet på sistone. tack vare att språket lägger få hinder i vägen för programmeraren.

Cache
Minneskretsar som används for mellanlagring av data mellan olika enheter for att minska väntetider.

CSS (eng: Cascading Style Sheets)
Formatmallar/stilmallar hjälper till att fördefinera text eO?tt visst utseende på HTML-sidor.

CD-ROM (Compact Disc ROM)
Optiskt läsbar skiva som kan innehålla mycket stora datamängder. Används för uppslagsverk, reservdelskataloger och liknande databaser, som inte behöver ändras så ofta. På senare tid har de även använts för lagring av utrymmeskrävande dataprogram. En skiva kan rymma ca 650 MB data.

Centralenhet eller CPU (Central Processing Unit)
De delar av en dator som tar emot, bearbetar och lagrar informationen samt styr den till yttre enheter. Ibland avses med uttrycket endast själva processorn.

Chip
Kiselbricka som innehåller en integrerad krets.

CP/M (Control Program for Micros) Ett äldre operativsystem? föregångare till DOS.

Cursor
Detsamma som Markör.

D

Data
Enligt svensk SlS-standard: "En representation av fakta, begrepp eller instruktioner i form lämpad för överföring, tolkning eller bearbetning utförd av människor eller av automatiska hjälpmedel.

Databas
En samling data, vanligen registeruppgifter, som lagrats för att användas av olika program.

Databehandling
Bearbetning av data genom beräkning, sortering eller liknande? så att meningsfull information erhålls.

Datakommunikation
Överföring av information mellan datorer, vanligen via telenätet.

Dator
En maskin som med hjälp av styrprogram självständigt kan bearbeta data.

Decimala talsystemet
Vårt "vanliga" talsystem med basen 1O?0 och siffrorna 0, 1 2.3.4.5.6~7~8.9

Default
Grundinställning eller standardsvar som används av programmet om inget annat anges.

DHTML (Dynamisk html)
Utvecklat programeringdpråk för att göra sidor mer interaktiva och dynamiska. Mer dynamiska utan att behöva PLUG-IN eller ActivX kontroller.

Disk
Skiva för datalagring, se Diskett resp. Hårddisk.

Diskett
Mjuk magnetiserbar plastskiva i ett skyddande ytterhölje, for läsning och skrivning av lagrade data.

DLL (Dynamic Link Library)
Filer i Windows som innehåller speciella funktioner som kan utnyttjas av flera olika program

DNS (eng: Domain Name Server)
Ett namngivningssytem för att översätta IPadresser till domämnamn.
ex. 194.213.95.72 översätts till www.mkfc.se
DOS (Disk Operative System)
En samling program, i huvudsak avsedda för hanteringen av data till och från diskar på persondatorer.

DPI (Dots Per Inch)
Upplösningen t.ex. på en skrivare i punkter per tum.

Duplex
Innebär att dataöverföring mellan två enheter kan ske åt båda hållen samtidigt.

E

Editering
Redigering av en text eller en källkod.

Editor
Dataprogram fdr redigering av källkod eller text, vanligen i ASCII-format.

EGA (Enhanced Graphics Adapter) Färggrafikstandard med 640 x 350 pixels.

Elektronisk post, E-mail, e-post Teknik för överfdring av meddelanden och brev mellan datorer i lokala nätverk eller i världsomfattande system med &O?quot;elektroniska brevlådor".

Emulering
En metod för att få en enhet att efterlikna funktionen hos en annan.

Exekvera
Att utffira (köra) ett program i datorn.

Expansionskort Kretskort i insticks-uthdrande med extra utrustning, för montering i ledig kortplats i datorn.

Externminne
Ett yttre minne som inte tappar information när datorn slås ifrån, t ex en hårddisk.

F

FAT (File Allocation Table)
Registret (vanligen på yttersta spåret) på en disk som håller reda på var alla filer ligger på disken.

Fil
En sammanhängande mängd data, t ex texten i ett brev, posterna i ett register eller en del i ett program, lagrat under ett gemensamt filnamn.

Flexskiva,
Floppy Disk Gamla benämningar på Diskett, se dito.

Format
Regler för hur informationen i en fil ska vara strukturerad. Varje program som känner till dessa regler, kan alltså läsa. bearbeta och skriva filer i det aktuella filformatet.

Formatering
Preparering och kontroll av en disk innan den kan användas första gången. Även utformning av text.

Fragmentering
Nya filer stuvas efterhand in på utrymmen på disken som blivit lediga: En fil kan därvid bli uppdelad i flera sma fragment. Detta medför att läsningen av filema går långsammare.

Freeware
Program som far användas och kopieras fritt utan avgift. Upphovsmannarätten gäller dock fortfarande.

FTP (eng: File Transfer Protocol)
Fil överf&ouO?ml;rings protokoll.
ex. på ftp-program: WS FTP(Win), Fetch(Mac), Anarchie(Mac) och CuteFTP(Win).

G

Grafik
Data, visade som linjer, kurvor eller figurer.

Gränssnitt (Interface) Förbindelsepunkt mellan olika delar i ett datorsystem eller anordning som anpassar signalerna mellan dem.

GUI (Graphical User Interface) Grafiskt användargränssnitt som t.ex. i Windows.

H

Hacker
Person som utan lov bryter sig in i andra användares datorsystem, för "sportens" skull, ofla via modem. Ordet härmar Ijudet när någon skriver mycket fort på tangentbordet.

Hexadecimala
talsystemet , används främst av programmerare, med basen 16 och siffrornaO, 1,2,3,4,5,6,7,8,9,A,B,C,D,E, F.

HTML (eng: Hyper Text Markup Languege)
Programmeringsspråk för hemsidor.
Uppbyggd av styrkoder, se styrkod.

HTTP (eng: Hyper Text Transfer Protocol)
"Samtals" protokoll för webb klienter(läsare) och server. Protokollet innefattar: kontakt upprättas, förfrågan, svar och kontakten avslutas.

Hårddisk
Kapslat skivminne med skiva (skivor) av alumrnium eller glas med magnetiserbart ytskikt för läsning, skrivning och lagring av data. Hårddisken innehåller också drivrnotorer och styrkretsar. Den är ofla fast monterad i datorn, men lösa enheter förekommer.

Hårdvara
maskinvara (eng: Hardware)
Alla de apparater som ingår i ett datasystem, men inte själva programmen.

O?I

Information
Den innebörd en människa inlägger i data.

In-enhet
Enhet där informationen till datorn matas in t ex tangentbord eller mus.

Interaktiv
Ett interaktivt system gör att dator och användare kan fråga och svara växelvis i en dialog.

Internet
"Nätverk mellan datorer".

IP (eng: Internet Protocol)
För att kunna vara uppkopplad på Internet måste datorer kunna identiferas, detta gör man genom att de de ett IP adress/IP nr. Denna adress är unik.
ex. 194.213.95.72

ISDN ( eng: Intergrated Services Digital Network)
Digital dataöverföring.

J

Java
Programmeringsspråk som är plattformsoberoende. Uppbyggd kring en mängd självständiga komponenter, som kommunicerar med varandra på ett bestämt sätt, alla komponenter har en speciell uppgift.

JavaScript
Skriptspråk (enkalre programmerings-språk) för att åtstakomma mer dynamiska och interaktiva sidor.
ex. popup-fönster.

Joystick
Separat manöverspak för att enkelt styra markören. Används ofta vid köming av dataspel.

K

Katalog
Samling av filer under gemensamt katalognamn på ett externminne. Kallas numera även Mapp.

Klockfrekvens
Bestämmer med vilken hastighet datorns processor arbetar och synkroniserar den med yttre kretsar.

Klon (eng: Clone)
Benämning på dator eller enhet, kompatibel med t ex IBM:s PC-dO?ator.

Kompatibel
Betyder "är likvärdig med och kan ersätta" t ex ett tilk behör, ett program eller en modell.

Komprimeringsprogram
Filer som hämtas från/ laddas ner från nätet brukar oftas vara kompromerade/ packade. Detta är för att minska nerladdningstiden. För att "packa" eller "packa upp" behövs program som WinZip(Win), StuffIt Expander(Win, Mac och Dos) och DroppStuff(Mac).

Kontroller (eng: Controller)
Kretsar för styrning av yttre enheter t ex hårddisk.

Kortplats
Utrymme i datorn med kontaktdon för anslutning av expansionskort.

Kringutrustning (eng: Peripherals) enheter i ett datorsystem som inte ingår i själva datorn, t ex skrivare och modem.

Kryptering
ett sätt att skydda sina data från obehöriga genom att koda och chiffrera dem.

L

LAN (Local Area Network)
Benämning på ett lokalt datanätverk. Jfr WAN.

Läsare, se webbläsare

M

Markör (eng: Cursor) Grafisk symbol som visar den aktiva positionen på bildskärmen.

Maskinspråk
Det språk som en dator arbetar med, bestående av binära "nollor" och "ettor". Varje instruktion till datorn utgörs av en unik sekvens av binära tecken.

Matematikprocessor "Matteprocessor" En hjälpkrets som avlastar datorns processor från tunga matematiska beräkningar. Kallas även FPC (Floating Point Calculator) eller Co-processor

MIDI
LjudfoO?rmat som är väldigt små.För att kunna lyssna på MIDI-filer behövs ljud kort i en PC.

Mikrodator
Med detta begrepp avses i allmänhet en komplett dator, uppbyggd kring en mikroprocessor.

Mikroprocessor~ se processor

Minidator
Numera en mer kraftfull dator än persondatorn, som ofla kan tungera i ett fleranvändarsystem och arbeta med flera olika uppgifter samtidigt.

Mjukvara, Programvara
Datorns tillbehör som inte är hårdvara, det vill säga program och operativsystem.
Modem (MOdulator - DEModulator) Omvandlare för signalerna från en dator så att de kan sändas över telenätet.

Moderkort
Det största kretskortet i datom på vilket bl a processor, minneskretsar och expansionskort monteras.

Monitor
Annan benämning på datorns bildskärm.

Multitasking
Möjlighet för ett operativsystem att köra flera processer, t ex flera program, samtidigt.

Mus, Pekdon
Inenhet som ger en flyttbar markör på skärmen for val i menyer och arbete med grafik.

N

Nätverk
Sammankoppling av datorer för att kunna utbyta data och även dela på gemensamma resurser.

O

OCR (Optical Character Recognition) Teknik för att få datom att läsa vanlig tryckt eller handskriven text och översätta denna till motsvarande tecken.

On-line (Direkt bearbetning) Arbetsläge där datorn omedelbart kan utföra de kommandon som ges, t ex från tangentbordet. MotsatO?sen till Batch-bearbetning.

Operativsystem
En samling hjälpprogram för att styra olika delar av datorn och övervaka andra program. DOS har varit det vanligaste operativsystemet i persondatorer. Windows 95 räknas också (av Microsofl) som ett operativsystem.

Ordbehandling
Inskriftsredigering, och ändring av texter direkt på bildskärmen. Den färdiga texten kan sedan lagras på disk ochieller skrivas ut.

OS/2
Alternativt operativsystem från IBM, speciellt utvecklat för Intels 80286, 386 och 486-processorer.

P

Parallell
överföring Data öveförs på flera parallella förbindelser. Det är vanligt med ett helt tecken (=8 bitar) i taget, t ex vid överforing av data till skrivare. Jfr seriell överföring.

Partitionering
Uppdelning av hårddisk i olika logiska enheter.

Pascal
Ett tämligen modernt och effektivt programspråk~ uppkallat efler Blaise Pascal, en fransk matematiker.

PC (Personal Computer) Typbeteckning på IBM:s första persondator från 1981. Används ibland i vidare betydelse för ad beteckna en persondator i allmänhet.

Pixel (eng: PICture ELement; sv: Bildpunkt) Bildens minsta beståndsdelar på skärmen. En måttenhet för bildskärmens grafikupplösning.

PLUG-IN
Drivmotor för vissa visningsprogram. Hanterar ljudformat, videoformat och flera andra mediaformat.

Port
Utgång för kommunikation mellan datorn och omvärden, t ex med skrivare~ mus och modem.

PPP (enO?g: Point to Point Protocol)
Används vid uppringd modemförbindelse.

Primärminne
Det RAM-mhme som finns i datorns centralenhet. Program som ska exekveras och tillhörande data måste först överfdras till primärminnet. Tidigare fanns en inbyggd begränsning av primärminnets storlek till 640 kB med operativsystemet DOS.

Processor
Den centrala integrerade kretsen i en dator.

Program
En serie av numeriska instruktionskoder, som talar om för processorn vad den ska utföra. Genom att exekvera olika program, kan datom fungera som skrivmaskin, spelhall eller piano för att nämna några exempel.

Programspråk
Program och hjälprutiner för att skapa nya program.

R

RAM (Random Access Memory) Direktåtkomstminne för skrivning och läsning av data obegränsat antal gånger. Minnet är av halvledartyp och innehållet försvinner vid strömavbrott.

ROM (Read Only Memory) Direktåtkomstminne för enbart läsning av data. Minnet är av halvledartyp och har vid tillverkningen präglats med ett visst innehåll som inte kan ändras och som finns kvar vid strömavbrott.

Router
Kommunikationsdatorer eller mjukvara.

S

Scanner
Maskin som fungerar som en omvänd skrivare. Bilder och ibland också text kan läsas in till datom och där vidare bearbetas och lagras som filer.

Scrollaing
När texten på datoms bildskärm rullar uppåt då skämmen blivit fylld.

Sektor
Del av eO?tt spår på en disk.

Sekundärminne
Minne som används för att lagra data under längre tid. Hårddiskar är en vanlig typ av sekundänninne. Arbetar lång-sammare än primärminnet, men har betydligt större lagringskapacitet. Program och data som är lagrade i sekun-därminnet, måste först läsas in i datoms primärminne innan de kan exekveras.

Server (eng: Fileserver)
Ofta en huvuddator i ett lokalt nätverk som på en snabb hårddisk lagrar filer som är gemensamma fdr alla användare. Servern brukar också sköta hanteringen av utskrifter till gemensamma skrivare.

Seriell
överföring Data överförs en '`bit ` i taget över en enda förbindelse. Ett tecken överförs alltså i sekvens som ~ bitar efter varandra. Motsatsen är parallell överföring.

Shareware
Ett relativt billigt program som du kan ladda ner från nätet. Du får använda den ett begränsat tid, efter att tiden gått ut får du betala en liten summa för att kunna använda den.

Shockwave
Möjligör att se multimediaprersentationer, vektor- och presentationsbaserad grafik.
Är ett fritt hjälpprogram som kan laddas ner från Macromedias hemsidor: www.macromedia.com

SIMM (Single In-line Memory Module) Vanligt utförande av minneskretsar till datorns primärminne. Minneskapslarna sitter på små kretskort i insticksutförande som placeras i hållare i s k minnesbanker.

Styrkod (eng:tag, tags)
Kod för hur en HTML sida ska visas upp.

Synkron
överföringO? teckenvis dataöverföring med ett bestämt tidsavstånd mellan varje tecken. Tekniken kräver en separat klockfrekvens for att hålla takten. Motsatsen heter asynkron överföring.

T

Tangentbord
Inmatningsenhet for användaren, innehållande teckentangenter (som på en skrivmaskin) och ett antal specialtangenter för manövrering av datorn.

TCP/IP (eng: Transmission Control Protocol/ Internet Protocol)
Paket överförings protokoll av information.

Tecken
Bokstäver, siffror, skiljetecken och specialtecken.

Teckenuppsättningar
De olika sortiment av tecken som datorn kan använda. Se ASCII.

Teckensnitt (tidigare: typsnitt) Teckenuppsättningar med gemensam design, ofta i olika stilar (fet, kursiv o s v) och i varierande storlekar, som brukar anges i punkter (ca 0,3mm).

Terminal
In- och utmatningsenhet till en dator som kan anslutas till datorn direkt, eller via telenätet. Tetminalen brukar bestå av tangentbord och/eller skrivare. Med olika emuleringsprogram kan en vanlig persondator fungera som terminal till en dator av annan typ.

U

Uppackningsprogram, se Komprimerings-program.

UNIX Operativsystem for mini- och persondatorer, som finns i flera varianter.

Utenhet
Enhet där informationen från datorn matas ut, t ex en skrivare.

Utökat minne
För att fa tillgång till mera arbetsminne än 640kB i datorer med processor av typ 80286 och högre, kan man installera fler minnesmoduler och programvara för minneshantering. Vissa program har skrivits fdrO? an kunna använda utökat minne, t ex Windows.

URL (eng: Universal Resource Locator)
Unik och standardiserad adress för filer och dokument på Internet.
ex. www.mkfc.se

V

Virtuellt minne
En teknik för minneshantering som far delar av sekundärminnet att ge sken av att vara ett stort primärminne. Används bland annat av Windows.WAN (Wide Area Network)
Benämning på ett större datanätverk med anknytningar på skilda platser t ex i olika länder.

W

Winchester-minne, -skiva
Annan benämning på hårddisk, som uppkommit genom att en tidig typ av hårddisk hade modellbeteckningen 30/30, vilket råkade vara samma som på ett winchestergevär.

Webbläsare
Program som översätter HTML-språket så att du kan de ett grafiskgränsnitt.
ex. på webbläsare är Internet Explorer och Netscape Communicator och Cyberdog.

Windows är en samling program som ger ett modernt grafiskt användargränssnitt. kombinerat bland annat med avancerad minneshantering och multitasking. Windows är inget självbärande operativsystem. utan arbetar som ett skalprogram till DOS. Många applikationsprogram finns i versioner avsedda att köras i Windows-miljö. Till Windows följer det dessutom med med ett antal hjälpprogram och enkla program för ordbehandling, databas och spel.

Windows 95 introducerat under hösten 1995 erbjuder liksom Windows i föregående uppslagsord ett modernt grafiskt användargr&aO?uml;nssnitt, avancerad minneshantering och förbättrad multitasking. Windows 95 är - till skillnad från föregående - ett självbärande 32-bitars operativsystem. Många applikationsprogram finns numera i versioner som är avsedda för, och drar full nytta av, Windows 95. Även äldre program fdr DOS och Windows kan köras under Windows 95. Många hjälpprogram och tillbehör följer med i Windows 95, inte minst för nätverkstjänster.

Windows 98 som föregående operativsytem Windows 95 så är WIN´98 ett självbärande 32-bitars operativsystem.
Mer anpassad för Internet.

Windows NT (New Technology) En version av Windows, som arbetar fristående från DOS, lämpad för nätverks-servers.

WYSIWYG (What You See Is What You Get) På svenska: "Vad du ser är vad du får" är ett uttryck i samband med ordbehandling och DTP för att beteckna att det du ser på skärmen motsvarar vad du är vid utskrift på skrivaren.

WWW (eng: Worls Wide Web).
Beteckning för Internet. se Internet
XML ( eng: Extensible Markup Language)
nytt kodspråk, erbjuder mer sofistikerat uppbyggnadsdefinitioner är HTML.
Möjliggör utvekling av mer flexibla och sökbara webbsidor och webbplatser.
Genom att låta skaparna av webbsidor att definera sin egna styrkoder.

Å

Åtkomsitid
den tid det tar för datorn att hämta data från ett minne.
8086, 8088, 80286, 80386, i486 Modellbeteckningar från Intel på deras olika typer av processorer. Se Processor.
8087, 80287, 80O?387, 80487SX
Modellbeteckningar från Intel på deras olika typer av matematikprocessorer. Se Matematikprocessor.

Hola	Hej
Libro	Bok
Una cerveza porfavor	En öl tack

Hola	Hej
Libro	Bok
Una cerveza porfavor	En öl tack

Rubrik nivå 3